Myror arter

Det finns myrarter som håller slavar, myror som odlar svampar och myror som hänger från taket och fungerar som matautomater. Myror omfattar drygt 7 000 arter och är utbredda över hela världen. I Sverige förekommer cirka 80 myrarter.

Vanliga svenska myror

En vanlig svensk myra är röd skogsmyra (stackmyra; Formica rufa), som är nyttig genom att den förtär skadeinsekter. Dess samhällen kan bestå av upp emot 200 000 individer.

Hästmyra (Camponotus herculaneus) är mycket lik röd skogsmyra men något större. Den lever i trä och kan gör stor skada på byggnader.

Vanlig är också svartmyra (trädgårdsmyra; Formica fusca, Lasius niger), som har sitt bo i jorden, och gul tuvmyra (Lasius flavus).

Myror som håller slavar

Blodröd myra (Formica sanguinea) rövar andra myrors puppor, som efter att ha kläckts lever som slavar.

Amasonmyror (släktet Polyergus) förekommer huvudsakligen i mellersta och södra Europa, men även i Sverige ända upp till Uppland. De är typiska rövarmyror, som är helt beroende av att hålla slavar eftersom arten saknar egna arbetare.

Myror med gadd

De enda svenska myror som har gadd är ettermyror (släktet Myrmica).

Myror som fungerar som hängande matautomater

Honungsmyror förekommer i bland annat Mexico. Arbetarna hos honungsmyror (släktet Myrmecocystus) tar emot nektar från andra myror och förvarar den i den uppsvällda bakkroppen. De hänger sedan i taket till sina kammare, dit de övriga myrorna beger sig för att kittla arbetarna med sina pannspröt och få några droppar av den söta saften.

Myror som odlar svampar

Sydamerikanska bladskärarmyror (parasollmyror; släktet Atta) är svåra skadegörare på kulturväxter som apelsinträd och kaffebuskar. De samlar in blad, som de sedan tuggar sönder till en grötlik massa och använder som näringssubstrat för svampar som de odlar och livnär sig på.

Asätande myror

I tropikerna förekommer vandringsmyror (underfamiljerna Ecitoninae och Dorylinae), som är rovdjur och asätare.