Myrarter

Myror bekämpas bäst med det ekologiska produkter av rödceder

I Sverige förekommer ca 80 myrarter.

Vanlig är röd skogsmyra (stackmyra; Formica rufa), som är nyttig genom att den förtär skadeinsekter. Dess samhällen kan bestå av upp emot 200 000 individer. Blodröd myra (F sanguinea) rövar andra myrors puppor, som efter att ha kläckts lever som slavar. Hästmyra (Camponotus herculaneus), som är mycket lik röd skogsmyror men är något större, lever i trä och kan gör stor skada på byggnader. Vanliga är också svartmyra (trädgårdsmyra; F fusca, Lasius niger), som har sitt bo i jorden, och gul tuvmyra (L flavus). De enda svenska myror som har gadd är ettermyror (släktet Myrmica).

Amasonmyror (släktet Polyergus), som huvudsakligen förekommer i mellersta och södra Europa, i Sverige upp till Uppland, är typiska rövarmyror, som är helt beroende av att hålla slavar eftersom arten saknar egna arbetare. Arbetarna hos honungsmyror (släktet Myrmecocystus) tar emot nektar från andra myror och förvarar den i den uppsvällda bakkroppen. De hänger sedan i taket till sina kammare, dit de övriga myrorna beger sig för att kittla arbetarna med sina pannspröt och få några droppar av den söta saften. Honungsmyrorna förekommer bl a i Mexico. Sydamerikanska bladskärarmyror (parasollmyror; släktet Atta) är svåra skadegörare på kulturväxter, bl a apelsinträd och kaffebuskar. De samlar in blad, som de sedan tuggar sönder till en grötlik massa och använder som näringssubstrat för svampar som de odlar och livnär sig på. I tropikerna förekommer vandringsmyror (underfamiljerna Ecitoninae och Dorylinae), som är rovdjur och asätare. Myror är allmänt sett viktiga renhållare i naturen och bidrar till det livsnödvändiga kretsloppet.

Flygmyror

Flygmyror är inte en egen art, men skulle kunna kvalificeras som en egen art med många underkategorier. Dessa myror som man kan se flygandes på varma sommardagar är i själva verket nya ”prinsar” och ”kronprinsessor” ute för att para sig. När dessa har parat sig letar kronprinsessorna upp en lämplig boplats, där hon sedan gräver ned sig och lägger sina ägg. Under denna tid biter hon även av sina vingar, och blir en drottning. Hanarna däremot dör kort efter befruktningen, då deras livsuppgift är fullbordad. Alltså menar man med begreppet flygmyror nya myrprinsar och kronprinsessor. Myror behöver specifik temperatur för att kunna flyga, det är just därför flygmyrorna ofta flyger samtidigt och kan invadera platser på grund av sin mångfald (flygmyror invaderar centrala Stockholm:Aftonbladet). De andra myror, de ”vanliga” som vi är mer vana att se krypandes på mark är sterila. De myror som får vingar är de som ska fortplanta sig. De sterila honorna, arbetarmyrorna, blir kvar på marken. Trots de stora vingarna är de urtaskiga flygare. De lever dessutom farligt bland alla rovdjur. Flygmyror kan bitas, men är inte intresserade av det. De enda de är intresserade av att bita är sina egna vingar. De biter av sig dem så fort de landat på lämpligt ställe.

För att få tips och råd om hur du får bort dina skadeinsekter inomhus – läs mer på myror inomhus.

Leave a Reply